När jag ska åka till min pappa och min barndoms samhälle så säger jag att jag ska åka HEM. Och när jag åker därifrån för att återvända dit där jag bor så säger jag också att jag ska åka HEM. Alltså har jag två hem! Fast ändå inte såklart!
Jag är ju hemma när jag är hos pappa, jag känner till varenda skrymsle och vrå i hans hus. Vet hur trappan knarrar och vilka steg jag ska undvika om jag eventuellt skulle behöva smyga uppför den! (Vilket ju egentligen inte är aktuellt längre nu när jag inte är ute och svirar på nätterna när jag är där) Men jag är HEMMA där! Och jag kopplar av, njuter av lugnet, njuter av att umgås med min pappa. Höra hans anekdoter, följa med på hans guidade turer genom historien och bygden omkring oss. Får veta så mycket om min hembygd som jag ju egentligen borde vetat redan, men märkligt nog så glöms det bort som jag lärde mig i skolan en gång i tiden. Häromdagen åkte vi över Östgötaslätten och jag njöt av hur vacker det är där. Sädesfält stora som oceaner fulla av mognat vete och råg, blåklint som spräckte lapptäckena med sina vackra blommor, vallmo som smekte rågen vid dikeskanten! Och längst bort i fjärran, Omberg som en blånande rand.
De här dagarna hos pappa var vi lite mer än vanligt "turistiga". Vi passade på att besöka Gamla Linköping och som vanligt så förflyttas jag mentalt till tiden då Astrid Lindgrens "Madicken" utspelade sig! Tror faktiskt att jag såg "Abbe" komma cyklande där bland de gamla fina husen!
Och självklart tog vi en tur till Berg och den längsta slusstrappan på Göta Kanal! Jag har sett slussningar hur många gånger som helst där, men ändå, så slutar jag aldrig att fascineras över hur det verkligen fungerar! Fantastiskt skådespel och dessutom en hisnande utsikt över Roxen!
Vår sista "pappasemesterdag" tog vi en tur till fågelsjön Tåkern och Naturum. Ett tips jag fått från min vän Pernilla. Jag har ett svagt minne av att jag var där på någon klassresa för sådär en evighet sen, men då var det nog bara ett fågeltorn. Det här var något mer än bara ett fågeltorn och lite fåglar! Besök rekommenderas, om inte annat för den miniatyrsamling av alla Tåkerns besökare genom åren, fåglar och en liten Nils Holgersson! Tänk att det överhuvudtaget FINNS så många arter! Hade jag ingen aning om!
Men så igår, dags att åka HEM! Med ett glatt hjärta eftersom vi ju ses snart igen! Allihop!
Och att komma hem var inte så dumt, för där väntade ju Kärleken. Och som vanligt skämde han bort mig med en god middag, ett glas vin och kärlek.
Så Hemma bra men Hemma bäst!
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar