Carpe punctum

Carpe diem känner vi alla till! Men att fånga dagen kan vara svårare än man tror. En dag går väldigt fort ibland, oftast i ett tempo vi inte önskar. Jag tror inte jag är ensam om att tänka: "oj, vart tog den här dagen vägen?"

Så därför kommer mitt motto i fortsättningen vara: Carpe punctum! Fånga ögonblicken!

Arbetsveckan är slut.. Solen smyger in på balkongen där jag nu slagit mig ner med årets första glas rosé. Ljudet av en motorcykel får mig att le och längta efter en tur. Grannens barnbarn kör runt med en låtsasgräsklippare vars ljud förmodligen kommer få mor/farföräldrar att ångra gåvan. Ett svagt brus från trafiken av hemvändande pendlare med bil blir nästan sövande.. Och så alla dessa fåglars kvittrande med ett löfte att det verkligen är försommar!!

Jag njuter av min ensamhet och lugnet och ser nöjt på det vackra omkring mig. Min portabla kryddträdgård, min gamla degbunke med klöver och lavendel, min vita ros där en rosa knopp visar att allt inte är stereotypt. Zinkhinken som jag fann på ett nedlagt bruk någonstans.

Jag konstaterar att mina utemöbler borde målas om men så inser jag att de är ju precis som de ska vara.. Jag tror inredare kallar det chabbychic!

Kanske lite precis som jag - jag har gått några varv i livets centrifug, men jag är verkligen sliten med elegans!

Njut här och nu vänner!

Maria