måndag 16 juli 2012

Längtan efter solsveda och havstulpaner

I flera dagar har jag längtat efter att få ligga där på stranden eller klipporna och lapa sol. Min hud liksom skriker efter värmen från solstrålarna, ja, den till och med längtar efter att få känna sig lite svedd! Och jo, jag vet att alla som har någon form av solsäkerhetstänk vrålar av upprördhet! Men erkänn, det är lite småskönt att känna att det svider lite i skinnet för att man solat. Även om vi VET att det är skadligt, i längden, på sikt....... 

Fast det är klart, det finns tillfällen då det INTE är skönt med solsveda. Har ett starkt minne av att jag en natt låg i plågor, en natt då skinnet kändes som om det krympt minst två storlekar och där kroppen nästintill blev feberrusig av att försvara sig mot den brännskada huden utstått under dagen. Och att jag låg där i ruffen på en båt och önskade att jag hade haft åtminstone NÅGON form av solskyddsfaktor den dagen vi hade förflyttat oss från hamn till hamn. För jag VET ju att solen tar LITE mer på sjön! I synnerhet på västkusten där dessutom saltvattnet blir som olja på det grillade köttet. 

Jag har lärt mig det här den hårda vägen eftersom jag är så kallad ljushyllt. Vilket märkligt ord egentligen, har sen barnsben hört det och egentligen undrat vad det betyder. Ljus har jag aldrig varit, snarare rödhårig och hyllt?? Kan ju inte ens stava till det tror jag! Eller? Nåja, när mina vänner blev bruna blev jag röd! Hade jag linne på dagen så trodde folk sen när jag tog av den för att hoppa i plurret att det fortfarande satt på. Men med envishet och mängder av somrar i norra Bohuslän så lärde sig min hud att så småningom ge upp, att ge mig chansen att gå från signalröd till lätt brunbränd! Och varje kväll... togs den fram, flaskan med Salubrin!  Varför tog man salubrin på solsvett skinn? Var det inte bättre mot myggbett? Eller kan det vara så att jag i min förvirrade solstingsdrabbade barnhjärna inte kände skillnad på myggbett och solsveda? Hm.. får rådfråga mina systrar om det där, de har säkert bättre koll än jag! Jag bara minns flaskan som något som lindrade den där lite svidande, sköna känslan samtidigt som det sved av saltvatten som gnuggades in lite extra! Och se, i slutet av sommaren var jag ju faktiskt rätt brun! I alla fall i jämförelse med andra rödhåriga! 

Jag har för tillfället en synnerligen attraktiv bränna på mina armar! Med ett rätt så tydligt märke efter min klocka! En så kallad "arbetsskada" eller kanske man borde säga "arbetsförmån". För ett par veckor sen var det ju faktiskt sol och varmt och jag kunde gå i t-shirt på arbetet - UTE! Lyx! Men sen då, japp.. nu var vi där igen! T-shirtbränna!

Resten? Vitt som elfenben, Snövit skulle bli avundsjuk! Eller är det japaner som anser att det är vackert att vara kritvit? Never mind, jag är blek och jag vill ha solbränna och värme! Solbränna med förnuft för säkerhets skull, men bara liiiiite sveda! 

Sonen har en obefintlig t-shirtbränna! Han har en obefintlig bränna HELT och HÅLLET! Och jag hävdar som den kloka mor jag är, att solen ger oss D-vitamin och det behöver vi när hösten kommer! Klok jag är, eller hur? Så vi packade ett par mackor, trotsade den friska vinden som låg på mot stranden och med varsitt nerladdat podavsnitt av sommarpratare i öronen, så låg vi där bredvid varandra. En stund.. sen insåg vi att vinden var aningens för frisk och att vi nog kan få fler soldagar! Men en stund, en kort stund när det mojnade lite så kände jag den ljuvliga värmen som fortplantade sig in i minsta nerv, den välbekanta känslan av solsveda började anas och jag njöt! 

Säljs det Salubrin än? Jag skulle kunna köpa en flaska bara för att få öppna korken och minnas och förflyttas sådär 35 år tillbaka i tiden och omedelbart känna stinget av smärta när det kalla träffade huden samtidigt som ett skärsår under fotsulan också ömmade, ett skärsår från något musselskal eller en havstulpan! Ack, dessa ljuvliga smärtsamma minnen!

Det är nog egentligen det allt handlar om, minnena från våra barndoms somrar, somrar under vår uppväxt, somrar då våra barn var små, somrar som vi upplever här och nu! För allt handlar nog i slutänden om just det faktumet att det är SOMMAR! Sommar - ledighet - vila!

Imorgon skulle jag vilja VILA, i solen.. på klipporna! Men det spås regn.. undrar om man kan sola under taklampan? 

Maria





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar